MadAboutDogs

Förra veckan tog jag med en liten tuggpinne till Millie som hon kunde gnaga i sej på tunnelbanan. Jag höll i ena ändan och hon åt snabbt upp så mycket att jag var tvungen att släppa och så svalde hon stumpen som var kvar. En tant som hade suttit på andra sidan gången och tittat på vänder sej då till tjejen som sitter mitt emot och säger "Men stackars djur! Det där var ju plast, det ska den ju inte äta" tjejen tittar på mej och svarar "Nä det tror jag inte att det var" var på tanten fortsätter "Stackars krake, den kan inte ha det lätt".
Jag blir tokförbannade och vänder mej till tanten och frågar om hon på fullaste allvar tror att jag matar min hund med plast. "Ja men var det inte det då?" frågar tanten. "Nej det är väl klart som f*n att det inte var det" svarar jag så lugnt och sansat som jag bara kan.
Om nu tanten trodde att det var plast kunde hon väl vänt sej till mej. Jävla idiot!

Jag var hemma hos en bekant för ett tag sen som ibland passar en rottis. Det leder till att kompisen har en massa åsikter om hundträning och uppfostran som grundar sej på "att det ska vara så". Hunden får inte äta vid bordet -för det ska va så, hunden får inte va i sängen -för det ska va så, när en hund hoppar ska man sätta upp ett knä -för det är så man gör, även om hunden fortsätter att hoppa...
Ifrågasätter man några av hennes åsikter så finns det inte någon kunskap bakom. Och ändå så har hon maaassor med åsikter om hur jag gör med Millie.
Konstigt.



-